Kicki sprang bort
Som sagt, igår var vi på brunch. Egentligen skulle vi vara där 11.30 men vi kom nog inte fören 12.30. Inte på grund utav att vi var ute i dålig tid, tvärt om. Vi stod utanför min dörr vid 11.30 trots att brunchen som var på intercontinental låg ganska nära. Men eftersom vi inte riktigt visste vart de låg tog vi det säkra före det osäkra.
Så jag och Mamma gick till busshållplatsen. Efter en stund kom en buss, 645an, jag sa till mamma jag skall fråga om den går till Fuchenmen och sprang fram till chauffören. Nej sa han och jag hoppade av. Jag trodde att mamma var bakom mig, men när jag hoppar av och kollar mig omkring finns ingen Kicki där. Hon var helt putts väck. Jag hade lappen till hotellet som vi skulle bruncha på. Så mamma var utan både mobil och lapp på vart hon skulle. Jag insåg att det enda sättet vi skulle hitta varandra var antingen på fuchenmen hållplatsen eller på hotellet. Så jag hoppade på rätt buss, 121an, när den åkt i 1 minut ser jag Mamma på en annan hållplats där min buss inte stannar. Jag försöker klargöra genom teckenspråk att vi ses på hållplatsen. Jag trodde hon förstod. Så när jag kom fram ställde jag mig på hållplatsen och vänta, och vänta... och vänta. Efter säkert 40 min klarade jag inte av att vänta mer, det var så kallt. Så jag bestämde mig för att istället försöka hitta hotellet. Jag frågade och frågade. Sista personen jag frågade var en vakt. Jag visade honom lappen där adressen stod. Han sa att han inte visste. Jag gick två steg sedan såg jag en stor skylt där det stod flera företagsnamn samt Intercontinental som jag skulle till. Jag började intensivt peka på skylten för att visa vakten. Men han fattade inte ändå. Så jag kollade mig omkring. Plötsligt ser jag, att det huset vakten står och vakter, är nr 11 som jag skall till. Hur kan en vakt som står och vaktar inte veta vilket hus han står och vaktar vid? jag gick runt huset. Då kom jag till en bank, gick in, frågade vakten och han pekade på hissen. Jag gick in i hissen, tryckte på alla våningar, på en våning mötten jag en kvinna. Jag visade henne lappen och sa hotell. Då fattade hon. Runt hörnet sa hon och där var hotellet. Men ingen Mamma. Så jag satte mig i lobbyn och väntade, och väntade, och väntade. Tillslut ser jag en liten figur hoppa ut från en taxi. Där var hon, den bortsprugna Mamma!
Så efter 2 timmar fann vi varandra. Det är tur att Kicka har rest innan så hon kunde hitta hotellet, utan mobil eller lapp vart hon skulle. För ingen kan ju engelska här i Kina så att säga adressen eller hotellets namn på engelska kommer du ingen vart med. Kickis historia om hur hon kom dit får ni reda på senare...
Den bortsprugna Mamman.